Skip to content

BYGDEÅBOKEN Antifonale från 1500-talet

25 juli, 2007

BygdeåbokenOM BYGDEÅBOKEN skriver Lars Gunnar Martling och Erling Lundberg i Sven-Olof Hägglunds bok Bygdeå församling (sid. 73-76). Ett utdrag ur författarnas dokument Om Bygdeåboken följer nedan. DEN ALLRA FÖRSTA GÅNGEN som begreppet Bygdeåboken veterligen förekommer i en offentlig publikation är i 1935 års decembernummer av Tidskrift för kyrkomusik och gudstjänstliv, organ för sällskapet Kyrkosångens vänner. Kyrkoherde teol. lic. Knut Peters (1894-1951) framför där sitt tack till kyrkoherden i Bygdeå, Albert Markgren, för att denne givit Peters tillfälle att ta del av en handskrift, som enligt Peters Markgren skulle ha ”upptäckt”. Peters kallade handskriften Bygdeåboken och namnet har varit det vedertagna alltsedan dess med enstaka undantag. Förutom allmän beskrivning av volymen inledde Peters en systematisk förteckning över innehållet.

MED AVSEENDE PÅ INNEHÅLL och utformning var Bygdeåboken vid sin tillkomst och för sin tänkta användning inte någon unik bok. Liknande böcker torde ha funnits i alla svenska kyrkor vid 1500-talets början. Bygdeåboken kom dock inte att i den reformatoriska ivern försvinna på något sätt liksom övriga böcker, som användes i den kyrkan vid den tiden, och liksom liturgiska böcker, som tidigare varit i bruk vid alla andra medeltida kyrkor. Kan den ha legat i Bygdeå kyrkoarkiv ända fram till tiden för kontakten mellan Markgren och Peters? Skulle den under den turbulenta tiden ha hamnat i något skrymsle för att i sinom tid ha hittats av Markgren eller någon annan? Hade någon ”tagit hand” om den? Häradshövding C. M. Björner i Medelpad sägs ha ägt en ”gammal mässbok”, i vilken Jonas Nicolais son och efterträdare, Jonas Jonae, skrivit notiser om sig och sin familj. Eftersom dylika anteckningar finns i Bygdeåboken, är det troligt att den ”gamla mässboken” kan ha varit Bygdeåboken. Var hade den funnits, innan Björner fick den? När kom den tillbaka till Bygdeå kyrkoarkiv? Den lämnades ju till Härnösands landsarkiv två år efter Peters bekantskap med den. I Härnösands stifts herdaminne kan man läsa om Bygdeå kyrka: ”Af kyrkliga medeltidsminnen, som ännu funnos kvar på 1870-talet återstår nu intet.” Betyder det att Bygdeåboken inte fanns i församlingsarkivet vid just den angivna tiden?

1954 PUBLICERADE INGMAR MILVEDEN sitt arbete Tradition och förnyelse i uppsalastiftets musikliv. Där klargör han sakligt fakta från de första decennierna på 1500-talet, men han för också fascinerande och sannolika om än hypotetiska resonemang kring Bygdeåboken. Prästutbildningen var vid denna tid förlagd till domkyrkorna och bland teologistuderandena i Uppsala fanns en ung man Jonas Nicolai, vars namn är inskrivet i Bygdeåboken. Eftersom tryckta böcker ju var dyrbara rariteter vid denna tid, ingick det i prästkandidaternas förberedelser att skriva av de böcker, som fanns vid domkyrkan, och som de behövde för sin kommande ämbetsutövning.

NÄR DET VAR DAGS FÖR JONAS NICOLAI att bli prästvigd, fanns ingen biskop i Uppsala. Sveriges siste katolske ärkebiskop, Gustav Trolle, var fördriven från sin ämbetsbostad och hade liksom många andra präster, munkar och nunnor gått i landsflykt. Prästkandidaten Jonas Nicolai begav sig då till Linköping, där han prästvigdes i april 1522 av den kände biskopen Hans Brask. Det finns således anledning förmoda, att Bygdeåboken skrevs av en katolsk teologie studerande men kom att användas av luthersk(a) präst(er). Jonas Nicolai kom 1534 till Bygdeå som församlingens förste lutherske kyrkoherde och efterträdare till församlingens siste katolske kyrkoherde, herr Rauld. Det är inte alls otroligt, att dessa båda sjungit samma melodier och samma texter i Bygdeå kyrka med kort tids mellanrum! Herr Rauld lär väl ha tagit med sig sina böcker och sannolikt medförde Jonas Nicolai bland sina tillhörigheter egna liturgiska böcker och bland dem det antifonale, som kom att bära namnet Bygdeåboken. Han kan dock sannolikt inte vara ensam skrivare, eftersom man finner olika handstilar i boken och inbindningen kan förmodas vara samtida.

Sven Helander lämnar kortfattade upplysningar om Bygdeboken i två av sina arbeten. I Ansgarskulten i Norden (1989) och i Den medeltida uppsalaliturgin (2001) konstaterar han att ”Liber cantus ecclesie Bygdeå” icke innehåller något officium för Ansgar. Under 1990-talet utkom två omfattande verk i flera band, Musiken i Sverige (4 band) och Sveriges kyrkohistoria (8 band), vilka båda nämner ett antal medeltida liturgiska handskrifter, men ingendera tycks äga kännedom om Bygdeåboken.

— — —

REFLEKTIONER Bygdeåboken och dess historia så som den redogörs av Lars Gunnar Martling och Erling Lundberg är en spännande historia. Dels lokalt kyrkligt för Bygdeå, dels kyrkomusikaliskt som det 1500-talsdokument det är.

Intressant är ju också det faktum att Bygdeåboken som var en ”katolsk” bok blev kvar till reformationen. Den kom inte att rensas som skedde med de katolska böckerna. Det är med andra ord märkligt att den siste katolske kyrkoherden Herr Rauld och den förste reformatoriske kyrkoherden Jonas Nicolai använde samma bok, BYGDEÅBOKEN. – Är det det som kallas ekumenik nu för tiden?

Vidare studium om Bygdeåboken rekommenderas. Det är ett spännannde material som är inspirerande för den lokala sockenhistorien såväl som för den kyrkohistoriskt och kyrkomusikaliskt intresserade.

Se källorna nedan, dels pdf.filen, dels Hägglunds bok!

— — —

MERA OM BYGDEÅBOKEN:
– Lars Gunnar Martling och Erling Lundberg
Om Bygdeåboken Bygdeåboken pdf.fil

– Artikeln Bygdeåboken av Erling Lundberg och Lars-Gunnar Martling sid 73-76 i boken Bygdeå församling av Sven-Olof Hägglund ISBN 91-88675-48-3

/DSr

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: