Skip to content

Sockensigillet 1618 & Turdinusstampen

11 juli, 2007

Bygdeå sockensigill 1618 Älvsborgs lösen 1613 - RiksarkivetProjekt Sockensigilletär nu avslutat! Sigillbilden från 1618 finns nu på bloggen! Från Riksarkivet har vi fått det skannade sockensigillet (se bild).

OCH… vad var det för slags trast? Var det en koltrast? Statsheraldiker Henrik Klackenberg kommenterar sigillet…

Om sigillavtrycket från 1618 är inte mycket mer att säga än att det är i låg relief och därför otydligt och svårtolkat vad gäller fågelarter.

Frågan om den ursprungliga sigillstampen: Den uppgift som cirkulerar om en sigillstamp från 1300-talet tror jag inte mycket på. Jag känner inte till något sockensigill med så hög ålder. De allra flesta är kända tidigast från decennierna kring 1600.

PREDIKSTOLENS TRÄRELIEF Sockensigillet finns i trärelief om c:a 20×20 cm på predikstolens baldakin från 1658. Detta sigill visar hur Bygdeå sockenvapen såg ut. Träsnideriet är bemålat med trasten i guldfärg och med blå bakgrund.
Predikstolen skänktes 1658 av prostinnan Karin Trast från Lövånger. Hennes far Nicolaus Petri Turdinus var kyrkoherde i Bygdeå 1593-1626.

WALTER ASPLUNDS TECKNING av sockensigillet är kanske den bästa bild kommunen och socken har av det gamla sockensigillet. Predikstolens trärelief är praktiskt taget omöjlig att kunna göra en nära studie av, eftersom den är placerad uppe på predikstolens baldakin.

— — —

K O M M E N T A R E R

Bygdeå sockensigill RA Sockensigill

SIGILLHISTORIA Allra först konstaterar vi den enastående likheten mellan Walter Asplunds teckning av träreliefen och sigillet. Tänk dig att predikstolen som skänktes och sattes upp 1658 hade en tid av förberedelsearbete på 1650-talet. Vem var träsnidaren som gjorde träreliefen? Tänk dig honom sitta med sockenstämpeln i sin hand. Som han lånat i prästgården av kyrkoherden. Tänk dig honom sitta och rita av detta lilla sigill. Visst hade han hört talas om kyrkoherde Turdinus som dog 1626? Var i socknen bodde han? Nästan 400 år senare sitter en konstnär och ritar av reliefen på predikstolen i Bygdeå kyrka. Walter Asplunds teckning och träsnidarens trärelief visar på samma förlaga. Århundraden smälter samman genom konstnärernas verk. Ta en titt igen på de två bilderna här på sidan. Visst blir det till en märklig upplevelse! Tänk att se genom århundraden… Till och med bokstäverna BYGDA SOCHNE SIGNET…

TURDINUSSTAMPEN är bloggens namn på Bygdeå sockensigillstamp (sigillstämpel). Anledningen till detta är helt enkelt anknytningen Karin Trast, kyrkoherde Turdinus och träreliefen på predikstolen. Här finns konsthistoriska frågor att bearbetas av unga forskare…

SOCKENSTÄMPELN har det inte lyckats oss att återfinna efter gjorda efterforskningar vid Västerbottens museum, Ångermanlands museum, Landsarkivet i Härnösand samt Riksarkivet. Det enda och äldsta dokumentet är sockensigillet från 1618 (se bild). Enligt statsheraldiker Klackenberg torde sigillet ha sitt ursprung i decennierna kring 1600, dvs. under den tid då Karin Trasts far Nicolaus Petri Turdinus var kyrkoherde i Bygdeå. Vi skulle alltså kunna säga att Bygdeå sockensigill var ett Turdinussigill, vilket ju bekräftar trastmotivet.

ORNITOLOGICA

Göran Andersson, SOF Sveriges Ornitologiska Förening, 2007-04-11:
Skaparen av sigillet verkar medvetet framhäva ett mönster på ryggsidan av fågeln… eller är det bara för att markera fjädrarna?
Om det är så att förebilden till fågelsigillet hade en speciell teckning på “skuldrorna” samt övre delen av ryggen, skulle det kunna vara snöskatan, björktrasten, som är förebilden.

Men konstnären har även gjort vingarna i en speciell hållning – björktrasten kan slå så där med vingarna när den varnar.
Även staren har “prickar” på ryggsidan och flaxar dessutom karakteristiskt och lite mekaniskt med vingarna då den sjunger särskilt exalterat.

Namnet stare nämns första gången i skrift så tidigt som 1339 – se Bernström, J. (1956–1976) i Kulturhistoriskt Lexikon för Nordisk Medeltid (bd 1–10) där det finns talrika artiklar om fåglar!

Starens häckningsområde under mitten av 1800-talet nådde allmänt upp längs norrlandskusten till Umeå. Så var det ungefär med koltrasten då också.

Min egen gissning är björktrast, den fågel som kallades snöskata när jag växte upp i Bergslagen i början av 1950-talet. Björktrasten är också en av de typiska Norrlandstrastarna, vilket nog inte koltrasten var förr.

BYGDA SOCHN SIGNET

Per Ericsson, Naturhistoriska riksmuseet, 2007-05-01:
– Det känns inte alls orimligt att koltrasten hamnat på Bygdeås sockensigill. Arten tillhör säkerligen de tidiga invandrarna i landet, endast beroende av ett tillräckligt utvecklat skogslandskap (vilket skedde många tusentals år före 1300-talet). Särskilt allmän var den dock knappast i Västerbottens kustland, men inte heller sällsynt. Med sin vackra sång var den säkert en välkänd fågel, och kanske också mer uppskattad än t.ex. björktrasten.

TYDLIGASTE DOKUMENTET är Walter Asplunds teckning (se hans teckning ovan), eftersom det historiska dokumentet praktiskt taget är omöjligt för gemene man att okulärbesiktiga. Förlagan till teckningen utgörs av träreliefen uppe på predikstolens baldakin.

— — —

REFLEKTIONER

SVART TRAST Jonas Thurdin: Vad gäller fågeln är trast tämligen rimligt eftersom både namnen Trast och Turdinus/ Turdin/ Thurdin har anknytning till Bygdeå. Jonas Thurdin säger i en kommentar ”att fåglarna på Bygdeå sockensigill (som under en period felaktigt hade en orre) varit återkommande svarta”. Frågan är då: Vilka dokument ger stöd för påståendet om att fåglarna varit ”återkommande svarta”?

ROBERTSFORS KOMMUNVAPEN Finns det månne dokument i Robertsfors kommuns Arkiv om beslutsunderlaget för att just välja koltrasten i kommunvapnet? Oavsett svar på denna undran torde vi ha stöd för att konstatera att flertalet indicier talar för att det var en koltrast som var avbildad på Bygdeå sockensigillet från decennierna kring 1600.

Bygdeå sockensigill RA

INDICIER
1. Träreliefen på predikstolen har en guldfärgad trast. Vem skulle komma på tanken att guldfärga en björktrast eller snöskata?
2. Sigillstampen kom till under perioden då Nicolaus Petri var kyrkorherde. Varför bar han tilläggsnamnet Turdinus om det varit en björktrast/snöskata? Den guldfärgade trasten Turdinus var en givetvis en koltrast.
3. Per Ericsson, Naturhistoriska riksmuseet, menar att det inte alls känns orimligt att koltrasten hamnat på Bygdeås sockensigill. Med sin vackra sång var den säkert en välkänd fågel, och kanske också mer uppskattad än t.ex. björktrasten.

PROJEKT SOCKENSIGILLET och sockensigillstampen är härmed avslutat efter en tids efterforskningar. Förhoppningen är dock att nya och flera kommentarer ska stärka Robertsfors kommun och Bygdeå socken i förvissningen om att sigillets trast faktiskt var koltrasten. Det är med stolthet vi därmed kan säga att Bygdeå sockensigills koltrast från 1600 fått stå förlaga till Sveriges nationalfågel.

ÅTERSTÅENDE OBESVARADE FRÅGOR
Vilka svar finns i (1) Robertsfors kommuns Arkiv och hos (2) Bygdeå Hembygdsförening samt (3) den obesvarade kvarvarande frågan ”Var finns Bygdeå sockensigillstamp?” (Finns svaret i bränderna i Kyrkstan och prästgården?)

/DSr, SOH, WA

Källa: Sven-Olof Hägglund Bygdeå församling, ISBN: 91-88675-48-3, sid 135, 287

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: