Skip to content

Det 400-åriga sockensigillet är på väg

2 juli, 2007

1 RiksdalerBILD: 1 Riksdaler, år 1647, 28,53 g. Numismatik.se/

RIKSARKIVET meddelar idag (070702) via statsheraldiker Henrik Klackenberg att man tillhandahåller en digital bild av Bygdeå sockensigill i låg relief som finns i vol 55, Älvsborgs lösen 1613.

— — —

SALVATOR MUNDI SALVA NOS är den latinska texten på bildens Riksdaler från 1647. ”Världens Frälsare, rädda oss” betyder orden som var Johan III:s valspråk.

HUR SÅG SIGILLET UT? En och annan ser med mycket stor spänning emot att få ta del av den digitala bilden som är på väg från Riksarkivet…
Lekmannens reflektion är: Kan man månne av ett sigill avgöra om trasten var en Koltrast eller annan slags trast. Näppeligen. Hade kanske varit möjligt att avgöra om den gamla originalsigillstämpeln funnits kvar.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

ÄLVSBORGS LÖSEN 1613 – UNIK HISTORISK KÄLLA
För historie- och släktforskare har Älvsborgs lösen blivit en enastående tillgång. Skatteindrivarna förde nämligen ganska utförliga längder över vem (”husfar” med namn), varför (antal personer i hushållet) och beloppet (varifrån man kan få en uppfattning om personens tillgångar) som betalts och dessa noteringar finns fortfarande i de svenska arkiven. Det är världsunikt att ha en (om än begränsad) folkräkning från omkring år 1600. Fakta: Älvsborgs lösen

EN MILJON RIKSDALER
Man kan inte förbigå 1600-talshistorien utan att nämna Älvsborgs Lösen. Den höjde skattetrycket ett antal år. Det var i början av seklet och innebar en relativt större summa än de ordinära skatterna i avsnittet om skatter mot slutet av seklet. I synnerhet för de med låga inkomster. Tillsammans med 30-åriga kriget, fejderna och nödåren gjorde det att knappt ens hälften av århundradet var någorlunda normala år.

HUR MYCKET FICK BYGDEÅ SOCKEN betala av denna 1 miljon riksdaler. Enligt Enoch Ingers ”Bonden i svensk historia” försökte Gustaf Adolf dela bördorna efter förmåga mellan samhällsklasser och över hela landet. Han behövde reda pengar för att kunna betala i lödiga mynt. Och viljan till jämlikhet försvann vid prissättningen på det alternativa betalningssättet att betala i natura genom att produkterna värderas upp till 2 – 3 gånger sämre än gängse marknadspris. Baktanken var antagligen både att tvinga bönderna att själva söka köpare och att transportera produkterna till försäljning. Om inte, då tjänade kronan gott på att få köpa produkterna för halva priset.

Adeln betalade 32 Rdr för varje ryttare han rustade – biskopen 40 Rdr – prästen 16 Rdr – kaplanen 2 Rdr – hantverkare utan verkstad 4 Rdr – bönder hela som halva 2 Rdr – drängar 1 Rdr och pigor ½ Rdr … allt enligt Ingers.

ÅTTA (8) BÖNDER eller 32 PIGOR gick det på 1 Bygdeåpräst. Det var 1600-talets värdering av folk och folk, åtminstone i skattehänseende när Älvsborgs lösen 1613 och 1 miljon Riksdaler skulle betalas.

KÄLLA: Kapitlet Skatter i Oxlandet Dal under Stormakten 1600 — 1700

— — —

MERA OM Älvsborgs lösen och Freden i Knäred 1613 SMB.nu

/DSr

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: