Skip to content

Bygdeborgs kaptensboställe i Skinnarbyn

24 maj, 2007

Bygdeborg FOTO: Tio bilder (082.jpg-091.jpg) Bygdealbumet

KAPTENERNA PÅ BYGDEBORG
1 Bångenhielm – 1701, 2 von Blomström 1703-1712, 3 Marschell 1712-1723,
4 von Tigerström 1723-1725, 5 Marschell 1726-1742, 6 Böckelman 1743-1752,
7 Feiff 1752-1760, 8 Armfält 1760-1763, 9 Braun 1763-1777,
10 Lagerborg 1777-1781, 11 Gyllengahm 1781-, 12 Turdfjäll -1791,
13 Tuné 1791-1796, 14 Moritz 1796, 15 Boye 1796-1802,
16 Turdfjell 1802-1814, 17 Humble 1814-1830, 18 Georgii 1830-1838,
19 Franzén 1838-1848, 20 Ficherström 1872

DE 20 KAPTENERNA PÅ BYGDEBORG
BYGDEBORG i Skinnarbyn, Bygdeå, var under åren 1689-1893 kaptenssäte åt kaptenen för Bygdeå kompani av Västerbottens regemente. Listan på de tjugo kaptenerna ovan är också en del av svensk historia från 1680-talet till 1872.

FORSKNING HISTORIA
Kaptenerna på Bygdeborg var enligt Einar Svartengrens uppgifter tjugo till antalet. Alltifrån den förste kapten Bångenhielm (-1701) till den siste på Bygdeborgs kaptenssäte, kapten Ficherström (-1872) är listan på de 20 officerarna också en del av svensk militärhistoria. Dessutom bär namnen personliga livsskildringar från en tid när Sverige utkämpade svåra och långa strider med inte bara skottskador och svåra umbäranden utan också krigsfångelivts mödor. De 20 kaptensnamnen talar också om militära karriärer till major, överstelöjtnanter och regementschefer samt visad duglighet och mod som ledde till att flera av dem adlades. Sist men inte minst har namnen personliga livshistorier att berätta om nära och kära.

Kaptenerna från 200 år på Bygdeborg finns som utgångspunkter för vudare forskning av unga forskare. För att berika vårt kunnande och ta del av kunskap inför kommande dagar enskilt och nationellt i vår globala värld, där inte minst Sveriges försvarsmakt alltmer inriktas på internationella fredsbevarande insatser.

KARL XI & KONSUM
Med inrättandet av indelningsverket lades av Karl XI grunden för en fast organisation av krigsmakten. Ett antal bönder i en by fick ansvaret för att underhålla en fältduglig soldat. För soldatens del uppläts torp. Som bostäder för officerare upplät Kronan lämpliga gårdar inom respektive socknar.

Bygdeåborg har efter Bygdeå kompanis flyttning tjänat många olika näringar och familjer, bl.a. har i ett av husen byns affär funnits. Under början av 1900-talet härbärgerades några år den första konsumbutiken här.

1946 skänktes portlidret med för fortsatt underhåll erforderlig mark av dåvarande ägarinnan Selma Lundqvist till en stiftelse bestående av chefen för Västerbottens regemente, kommunalnämndens ordförande i Bygdeå samt ordförande och sekreterare i Bygdeå hembygdsförening. Portlidret med tillhörande bodar skulle vårdas av hembygdsföreningen och användas för samling av föremål, huvudsakligen av militärhistoriskt ursprung, skriver major Bernt-Åke Nensén

MANGÅRDSBYGGNADEN
Det första huset hade en yta om 34m x 12m med yttertak av näver, men redan efter tre decennier var huset ”på grund av den synnerligen bristfälligt utförda beklädnaden inom kort tagit till sig en sådan mängd röta” att man beslutade om ny huvudbyggnad. Den ”nya gården” stod färdig 1728, ”35 x 13 samt 13 timmervarv hög.” 1791 förklarades mangården utdömd och beslöts att bygga ett nytt hus, det tredje i ordningen. Det nu uppförda säteriet blev mindre, 26 x 14 x 6¼ .

PORTBYGGNADEN
Portbyggnaden var näst mangården boställets näst äldsta byggnad och ”var, liksom den är än i dag, en utomordentligt vacker sådan, där den står liksom i skiltvakt, förbi eller genom vilken ingen slipper in till gården utan att först hava gjort en påhälsning hos den ålderstigna boden, som bestod av tvenne mindre bodar på var sin sida av en bred portgång.”

”Portlidret på Bygdeborg är en av Västerbottens äldsta byggnader från 1688-91. Vid indelningsverkets tillkomst blev Bygdeborg uppbyggd till kompanichefens bostad och portlidret blev kaptenens förrådsbyggnad. Flera renoveringar har utförts under åren. Idag arbetar föreningen inom stiftelsen med att göra portlidret mer musealt tillgängligt, med utställningar av främst militärhistorisk prägel” – enligt Bygdeå Hembygdsförening

BRYGGHUS
Uppsatt 1729 och bestod av bryggstuga, kammare och drängstuga och mätte 24 x 11.

BADSTUGAN
Den tillkom 1728 och var 8½ x 10¼ med en s.k. mältekammare.

KÄLLAREN
Fanns ursprungligen under ”stugans” golv i mangården men flyttades till portbyggnaden under vilken den murades av gråsten och välvdes.

BRUNNEN
Från 1734 med 10 alnars djup.

Utanför uppräknade byggnader utom gårdsplanen fanns samtliga ekonomibyggnader och närmast bakom drängstugan låg:

FÄHUSET
23 x 10 samt 11 timmervarv upptimrat 1730 med 6 spiltor och krubbor, foderhus 4¾ x 10 och foderlada med loge och tröskvandring.

LADUGÅRD
8 x 10 med plats för 6 kor och fårkätte. Det nämnda fähuset ersattes 1783 med ett nytt, 20 x 20, med samma indelning.

TRÄDGÅRD
Bostället hade ursprungligen inte tillförts jord, varför trädgårdsskötsel inte förekom förrän efter storskiftet 1772, då åkerbruk påbörjades och en mindre trädgård.

ÅKERN
Låg med 2 sk. 16,3 kappland i Clementsgärdan, Storåkern och Nygärdan och i Åkulla och Gullmark med 6 sk.

ÄNGARNA
Låg i Gullmark 3 tunnl. 20 kappland samt i Skinnarbyn och Åkulla. I Åkulla by fanns boställets fäbodar med en liten stuga på kammare och mjölkbod samt ett mindre fähus med foderlada.

Jordbruket födde 10 kor och en häst med en del småkreatur.

SKOGEN
”Samfälld med bönderna i Skinnarbyn, Gullmark och Åkulla. Skinnarbyn hade knappast vedbrand, Gullmark tämligen god skog, varemot sistnämnda by ståtade med prima timmerskog.”

Boställets marker utgjordes av ”413 har 1909 ar, åker 88 har 97 ar, ängsmark 139 har 168 ar, avrösningsjord 1643 ar och skogsmark det övriga.”

FISKEVATTEN, KVARNAR m.m.
Fiskevatten saknas fullständigt och en mindre kvarn i en bäck, den s.k. Storhuskvarnen, fick bostället använda 1½ dygn i veckan. 1769 uppfördes en skaltkvarn i Kvarngärdet och den fick helt nya kvarnstenar.

INNEHAVARE
Bångenhielm, A, – 1701 f. i Leipzig 1646. Kapten vid Västerbottens regemente 1678.
von Blomström, L, 1703-1712, f. 1659 Kapten 1702 Den förste att adlas av Karl XII.
Marschell, Per, 1712-1723 Kapten 1714
von Tigerström, J, 1723-1725 f. 1675 Enköping, fältväbel. En av Karl XII:s bussar
Marschell, J, 1726-1742 f. 1682 i Södermanland. Kapten 1712
Böckelman, G.F, 1743-1752, f. 1688 i Lifland, kapten 1718
Feiff, A, 1752-1760, f. 1698, kapten 1751
Armfält, F, 1760-1763, f. 1721, kapten 1756; baron och son till friherre C.G.Armfält
Braun, J, 1763-1777, f. 1724 i Kalmar, löjtnant 1750
Lagerborg, C.D, 1777-1781, flyttade till Lagerholms kaptensboställe Torneå 1781
Gyllengahm, G, 1781- , f. i Romfartuna 1740, kapten 1779, överstelöjtnant 1789
Turdfjäll, J, -1791, f. 1733, fänrik 1763 och kapten. Bosatte sig på Dalkarlså.
Tuné, J, 1791-1796, f. 1748 i Östergötland, kapten 1787
Moritz, G, 1796, flyttade 1796 till annat boställe
Boye, E.G; 1796-1802, f. 1768, kapten 1791. Finska kriget 1808-1809 västra armén
Turdfjell, N.J, 1802-1814, kapten 1796. Sjuk under finska kriget
Humble, H.A, 1814-1830, f. 1761, kapten 1809, deltog i finska kriget
Georgii, G.W, 1830-1838, f. 1783 I Stockholm, finska kriget, kapten 1830
Franzén, F, 1838-1848, senare å Hedlunds majorsboställe i Umeå
Ficherström, A.C, -1872, f. 1836, kapten 1870

ENSKILDA ÄGARE
Under åren 1894-1918 handlanden F. von Ahn som sålde jorden till hemmansägarna K. L. Andersson och J. Johansson. von Ahns änka sålde även gården som köptes av Albert Lundqvist. Under senare år har Bygdeborg varit i familjen Alex Jonssons ägo.

Källa:
Einar Svartengren, Svenska Officersboställen i Västerbotten.

/DSr, LJ

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: