Skip to content

Rädda Åkullabarn & trötta svultna ryssar

18 maj, 2007

ÅR 1802 föddes min farmor Anna Kajsa Kristiansson i Yttre Åkulla, där hennes far var bonde och ägare av halva Åkulla bys ägor, berättar Naima Bergkvist och fortsätter: Den andra hälften ägdes av hans broder Anders Andersson Åberg, som vid den tiden för rysk-svenska kriget var riksdagsman. Farmors far, Kristian Andersson, kallade sig ej Åberg, men sönerna tog detta tillnamn. Hennes kusiner flyttade från Åkulla. En blev präst i Umeå, en annan major, en tredje inspektor i Hörnefors.

Då ryssarna härjade i landet var även en truppstyrka inkvarterad i Bygdeå prästgård [hos kyrkoherde Jonas Genberg]. Prästfrun [Maria Christina] hade flytt undan med barnen till en fäbodstuga i Junkboda. Farmors far var uppbådad att vara trosskusk, och var som sådan med i slaget vid Sävar, där han låg gömd under en bro, men ändå blev nedblodad.

Han var vid den tiden änkeman och måste lämna sitt hem och tre eller fyra barn samt en tjänsteflicka och en gammal gumma att sköta om huset. Av barnen var då Anders 10 år, Anna Kajsa 8 samt Erik 5 år.

Emellertid brukade ryssarna, som var förlagda i Skinnarbyn söka nöjen hos ortens ungdom och dansade ibland på Getgärdan. Bland de kvinnor som brukade besöka dansen, var även tjänsteflickan i farmors hem. En dag var hon försvunnen och ryktet sade att hon följt med ryssarna. Nu var endast barnen och gumman kvar i hemmet, men med någon hjälp från granngården klarades de grövsta sysslorna. Vid denna tid började byarna få besök av ”rymryssar” som två och tre gjorde besök i gårdarna. Trötta och utsvultna var de. En dag kom några ”rymryssar” in hos barnen som tagit sin tillflykt upp i högsängen (övre sängen i en väggsäng). De tecknade att de ville ha mat, som dock inte fanns framme. De lyfte gumman ur sängen och undersökte sängkläderna om där skulle finnas något undangömt, som dock inte var fallet. Så stötte de med gevärskolvarna i golvet, om det gav ljud av metallföremål. Då inte något annat fanns, tog de smörkärnan med sig ut på gården där de åt upp vad som fanns i den. Därifrån fortsatte de till Åbergska gården, men där hade man en s.k. vaktryss, och han sade några ord på ryska, varefter de villigt avlägsnade sig.

Min farmor, Anna Kajsa Åberg, då 8 år, omtalade att denne vaktryss var mycket from och snäll mot barnen som ofta satt på förstubron tillsammans med honom. Då sjöng han för dem på ryska:

Paaseo bella lånn,
:/: skissa tomma poli :/:
Jäspa lånn, bella lånn
Skissa tomma poli.

Han lärde dem även att räkna till 10: Adjin, vå, tre, kyteri, pjejs, sen, våsem, devit, desit.

Vid ett annat tillfälle kom ett par ryssar oförmodat in i stugan. På en stång under taket var några kakor uppsatta. Ryssarna pekade på brödet och höll fram några slantar, men gumman nekade att sälja det. Då tog de ned stången och avlägsnade sig utan att betala. I en annan by i närheten hade en ryss varit in och tagit en gris. Men då han slaktade den sölade han ned sig något. Husbonden var inte hemma då, men gick sedan till den ryske befälhavaren och anmälde saken. Mannen söktes upp och måste bekänna. Han blev dömd till några par spö i husbondens åsyn. Bonden som tyckte det såg kusligt ut bad profosen upphöra, men denne svarade: ”rysk broder behöva mycke stryk”:

Några särskilda grymheter förövades inte. Ryssarna brandskattade ju svårt, men det fanns inte så mycket att ta. När farmors far drog ut i fält hade han en grå märr. Efter någon tid kom hästen gående hem, som en skugga, stapplade in på gården där den lade sig ned och dog. Barnen tyckte dock att det var riktigt roligt att se hästen en gång till.

Vid den tiden då det äntligen blev slut på kriget började rymryssar att husera värre än tidigare. Åberg hade sport att de var i farten, så han körde alla kor till skogs. Hos farfars var endast barnen hemma. Där tog ryssarna sex kor och stack ner ett större svin, som de band ihop benen på och bar bort. När ryssarna kom en bit på vägen sprang skällkon till skogs och kom till gården innan kvällen. Hos Åbergs tog de kläder och annat de kom över. Vaktryssen var återkallad, så de hade inte något skydd längre.

Efter krigets slut kom även farfar, Kristian Andersson, hem. Några år därefter gifte han om sig, vilket var ofrånkomligt, för att få ordning i hemmet som så länge varit i förfall. Det blev två barn i andra giftet. Johan och Stina Lovisa hette barnen…

Källa: Blad ur en släkthistoria – Episoder från Åkulla by under förra århundradet, av Naima Bergkvist, Åkulla, Bygdeå; Västerbotten Årsbok 1949, sid. 79ff.

— — —

R E F L E K T I O N E R

Naima Bergkvists berättelse ger oss en hel del intressanta vardagsmässiga historiska fakta.

– Rysskräcken som lanserades från södra Sverige får en balanserad belysning i texten, där det sägs: Några särskilda grymheter förövades inte.

– Ryssarnas vilda framfart har på något ställe i litteraturen (inte i texten ovan) illustrerats med att kvinnor och barn avrättades på galgbacken i Bygdeå; dock är det inte bekant var denna galgbacke 1809 i Bygdeå var belägen. Vad vet man om galgbacke i Bygdeå?

– Är uttrycket ”rymryssar” bekant från flera berättelser? Finns det flera minnen om ”rymryssar” i socknen?

– Släktnamnet Åberg i Åkulla är bekant. Min småskollärarinna på byskolan på Berget i Skinnarbyn [1947-48] hette Gerda Åberg. Finns det idag Åbergsläkt med minnen likt texten ovan?

– Det fanns alltså ryssar förlagda i Skinnarbyn. Var fanns deras förläggningsplatser, tro?

– Dansen på Getgärdan – var låg detta gärde i Skinnarbyn? Finne det några uppgifter om vad som hände tjänsteflickan?

– För den ryskspråkigt kunnige noteras att texten bara har nio räkneord. Vad heter de 10 räkneorden på ryska med transkriberad skrift, tro?

– Vad betyder den fromme ryssens sångtext som sjöngs för barnen på förstutrappan?

/WA, DSr

Annonser
One Comment leave one →
  1. Gunilla Oloffson permalink
    17 oktober, 2014 16:35

    Väldigt roligt att hitta min farmors berättelser på nätet, Hon skulle nog inte förstå att det hon skrivit ner skulle finnas att läsa på en dator. Jag fick mitt namn efter min farmor och heter då Nailma Gunilla.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: