Skip to content

Om Skinnarbyns skola 1846 – 1935

29 mars, 2007

Bygdeå skola på 1950-taletFOTO: BygdeBildDatabas: Bygdeå skola – Skinnarbyns nya skola på 1950-taletSKINNARBYNS första fasta skola dateras till 1846. Det är byggnaden där barnbespisningen under senare tid inrymdes. Byggnaden ska ha använts tidigare som tingshus. Vid inrättande till skola tillbyggdes den norra delen.

SKOLANS FÖRSTE FOLKSKOLLÄRARE var Johan Gustav Boden från Bobacken. Han tjänstgjorde under åren 1846-1875. Vid inspektionen 1851 var byggnaden i gott skick och läseböcker och tabeller hade införskaffats. Skolan var beräknad för 100 barn men 1850 hade bara 20 barn under höstterminen och 14 under vårterminen varit på skolan. Undervisningen pågick från 1/9 – 15/11 och 1/3 – 15/6.

ÅR 1876 var antalet skolpliktiga barn 950 varav 500 undervisades i hemmen. I socknen hade man två lärare, en lärarinna från statligt seminarium samt två andra lärarinnor.

I det första skolreglementet står det att lästiden börjar den 1 april och slutar den 1 oktober. Detta ändrades senare. Vid 8 års ålder fick barnen börja skolan och då förutsattes att de skulle kunna bokstäverna i ”svensk och latinsk” stil. De skulle också ha börjat med stavning. Yngre barn som fyllt 6 år kunde i undantagsfall få börja skolan. Man kunde också efter anmälan få undervisa barnen hemma. Men detta skedde under noggrann kontroll av skolmyndigheten.

Följande läsämnen förekom:
– Ren och flytande innanläsning av Svenska språket
– Skrivning och räkning
– Katekesen och Gagners Bibliska Historia
– Religionsundervisningen var mycket viktig
– Kyrkosång
– Skrivning efter föreskrift
– De fyra räknesätten, hela tal (flickorna kunde befrias om föräldrarna så önskade)
– Övning i gymnastik

Varje dag skoldag började med uppläsning av ett kapitel i Bibelns Nya testamente samt bön och sång.

Läsåret 1917-1918 hade man inom socknen 1187 barn i skolåldern i 27 skolor med 53 lärare. 1985 fanns 450 barn i 5 skolor.

DEN NYA SKOLAN
Den 27/12 1925 behandlade skolrådet en skrivelse från Dalkarlså och Bobackens byamän. I skrivelsen föreslogs att moderskolan skulle flyttas till Getgärdan eller att man skulle bygga en småskola vid Bobacksvägskälet.

En kommitté bestående av Björnegård, Grenholm och Isberg tillsattes. Vid sammanträdet i maj 1926 var även folkskoleinspektören Ahlman närvarande. Förslaget till kyrkostämman blev nybyggnad på Getgärdan samt fortsatt småskola i Näs. Kyrkostämman gick på skolrådets förslag. Någon byggnation kom inte igång. Krafter fanns som motverkade kyrkostämmans beslut. Skolrådet behandlade frågan på nytt i april 1928. Där gav man Oskar Isberg i uppdrag att utföra en planritning för en ny skola på den gamla skoltomten.
Gamla skolan skulle användas för slöjd och gymnastik samt för konfirmandundervisning. Sockenstugan var eldfarlig och man beslöt att riva den.

Vid denna tidpunkt beslöt P.O. Lundqvist att skänka Berghem som lärarbostad till skolan. Detta var också en starkt bidragande orsak till att skolan kom att byggas på på gamla skoltomten.

En omröstning på kyrkostämman mellan Getgärdan och gamla skoltomten gav 845 röster för gamla skoltomten och 339 röster för Getgärdan.

Kyrkostämmans beslut överklagades i Länsstyrelsen 1929. Sedermera också i Kungl Maj:t. De överklagande var Alfred Olsson Bobacken, Otto Bäckström, Robert Jonsson och Albin Dahlkvist. Besvären avslogs av Kungl. Maj:t. Ny utredning begärdes, man ansåg att skolvägen för Dalkarlsåbarnen och barnen från Bobacken och Gullmark var för lång.

NYA SKOLAN 1931
Hösten 1931 stod den nya skolan färdig. Fyra klassrum, bibliotek och lärarrum. Slöjdsalen flyttades från Sockenstugan till Gamla skolan. Sockenstugan revs samma år. Klassrum 5-6 blev gymnastiksal (nuv. matbespisningslokalen) och samlingssal samt läsesal för konfirmanderna.

Skolminne från intervju
Adele Vesterlund f. 1897 minns att skolvägen från Gullmark till Skinnarbyn var lång. Den gick gamla vägen förbi Helmer Karlssons (f.d. fanjunkare Abrahamsson). Där blev barnen ibland inbjudna på smörgås.

Lärare denna tid var Emma Hedberg, Gerda Wahlberg och P.O. Lundqvist. Vintertid åkte man skidor nedför Prästberget.

Källa: Sven-Olof Hägglund, Skinnarbyns yngre historia

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: