Skip to content

Mejerskor vid Bygdeå mejeri

17 mars, 2007

MEJERSKOR
Vid Statens mejeriskola i Flarken meddelades 1923 att fem elever erhållit undervisning under året samt utexaminerats och erhållit fullständiga avgångsbetyg, nämligen:

– Anna Andersson från Bygdeå socken
– Nanny Andersson från Lövångers socken
– Elina Burman från Burträsk socken
– Edla Burströn från Bygdeå socken
– Helena Eriksson från Umeå socken

Från Bygdeå socken: Anna Andersson och Edla Burström. Var i Västerbotten fick de arbeten efter sin examen? Hur gick det för Anna och Edla?

MEJERSKEPIGAN HILDA BACKLUND
Hilda Backlund blev redan som mejerskepiga känd för sin styrka i armar och rygg. Hon kunde lyfta upp och tömma tunga mjölkflaskor från halvannan meters höjd. Det var mer än vad många bönder mäktade.
Vid ett tillfälle erbjöd de vassleväntande bönderna den 18-åriga Hilda fem kronor om hon kunde lyfta och bära en av bönderna från invägningen och ut på backen. Sagt och gjort.
Hilda kopplade snabbt ett björngrepp bakifrån och bar utan problem ut den chockade och vilt kämpande bonden och släppte ner honom med en duns.
Medan de skrattande bönderna samlade ihop pengarna, dröp den svårt förödmjukade mannen runt hörnet med tårar i ögonen.

Hilda arbetade vid mejeriet i Ånäset i början av 30-talet.

FRÅN MEJERSKA TILL MEJERIST
Det är titeln på en bok av ekonomihistorikern Lena Sommestad, miljöminister i regeringen fram till valet 2006. Hon disputerade 1992 på en avhandling om vad hon själv kallar könsarbetsdelningen.
Studien benämns av Sommestad i termer av en mejeriyrkets maskuliniseringsprocess. Mejeriarbetet betecknades till att börja med som en kvinnlig syssla. Industrialiseringen av mjölkhanteringen innebar att mejeriarbete kom att kodas som manligt.

I studien har hon tittat på mejerskors liv och arbete i ett antal länder, i Västeuropa och Nordamerika. Försämringen för mejerskorna är inte någonting unikt för Sverige utan något som fortgått i hela västvärlden.

MINNEN AV MEJERSKORNA I BYGDEÅ
Vilka minnen finns idag som berättats om mejerskorna? Hur gick det för Anna och Edla från Bygdeå? Vad hette mejerskorna vid Bygdeå mejeri under 20- och 30-talen? Vilka minnen finns att berätta?

VISSTE DU ATT…
att den första mejerskan i Västerbotten var Anna Löfqvist vid länets första bymejeri i Hössjö som öppnades 18/11 1867;
att den mest kända mejerskan är Ulrika Eleonora Lindström vid mejeriet i Gammelbyn, Burträsk. Hennes namn hör samman med tillkomsten av Västerbottensosten;
att mejerskans lön var 300 kr per år omkring 1890 och ca 800-1500 kr per år under 1920-talet;
att en mejerska var högt aktad och respekterad i socknen och stod i samma rang som lärarinnan på orten.

Källor:
– Hushållningssällskapet Produktion 1923, Folkrörelsearkivet i Västerbotten, Umeå
– Ånäset genom tiderna, Stig-Axel Eriksson, Gösta Öhlund, Gamla mejeriet, sid. 60f

/DSr

Annonser
One Comment leave one →
  1. 28 mars, 2007 05:50

    ELIN LÖVGREN hette den första mejerskan i Skinnarbyn (årslönen på 20-talet 800-1500) och slutade i september 1928. Hon efterträddes av LOVA NILSSON och senare av ESTRID JOHANSSON.
    Källa: Skinnarbyns yngre historia, Sven-Olof Hägglund
    /DSr

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: