Skip to content

Bygdeå på nätet

7 mars, 2007

WEBBADRESSER
OM BYGDEÅ PÅ NÄTET
:

* Bygdeå kyrkplats ligger vid en uppgrundad havsvik som tidigare kallades Kyrkviken. Platsen utgör kärnan i den medeltida Bygdeå socken. Här fanns vid 1300-talets början den då nordligaste kyrkan i landet,
enligt Länsstyrelsen i Västerbotten

* Västerbottens museum om Historik Bygdeå-Robertsfors

* Om Bygdeå, Umeå och Västerbotten på 1300-talet Svensk historia

* BygdeåWikipedia

* NEDAN ETT UTDRAG från Herdaminnen:

Ursprunget till Bygdeå församling är att söka vid det smala fordom segelbara, nu nära uttorkade vattendrag, vid hvilket kyrkan är belägen, men som ännu benämnes Kyrkfjärden.

Namnet på den angränsande byn Skinnarbyn ger oss en antydan, att första bosättningen närmast föranledts af den rika tillgång på djurskinn och pälsvaror, som jakten i traktens urskogar fordomtima kunde inbringa.

Då Helsingelagen skrefs, d. v. s. i början af 1300-talet, var hela denna trakt af Norrland ännu så glest bebyggd, att de där bofasta icke voro underkastade utskrifning till rikets försvar. »I Uma ock i Bygda ock allum them ther byggie nordan fore» var den skatt, de skulle erlägga, »tu blaskorinn skin af hwarium bughe och engin ledhung annen, utan wärie land sit hema».¹

Men samtidigt hade kyrkans män, drifna af högre syften, gripit
in och sökt ordna och binda förhållandena i det kristliga samfundslifvets former i dessa fjärran bygder. Härvid försmådde de ej heller världsliga förmåner.

Så erhöll Upsala domkyrka år 1337 i testamente halfva laxfisket med hithörande hemman i Richardsboda (nuvar. Rickleå) i Bygdeå, hvaraf domkyrkan under hela följande medeltiden uppbar 25, senare 20, laxar i årligt arrende¹, till dess detta S:t Erikshemman vid reformationen tillföll kronan. (DS. 4 n. 3311.)

Till Bygdeå socken räknades fordom långt större område än nu. Då Burträsk församling år 1604 bildades, afgingo dit byarne Krokvattnet, Andersvattnet, Bygdsilium, Lubboträsk och Gårckträsk. Till Löfånger förlades under kon. Carl IX Wibbesmark, hvilket bekräftades af kon. Gustaf II Adolf 7 mars 1614. Nysätra kapell anlades år 1624 för de mera aflägset i norra delen af socknen boende kyrkfarande. Här bodde Bygdeå komministrar från 1640-talet, till dess Nysätra, efter mångfaldiga tidigare afslagna ansökningar, genom kgl. brefvet 27 juli 1820 erhöll rätt att afskiljas från Bygdeå med egen khde och komminister.

Bygdeå kyrka, uppbyggd på en klippafsats vid den gamla fjärden, 53½ aln. lång och 16¼ aln. bred, har haft rykte om sig att vara en af de äldsta i stiftet och uppgifvits byggd 1169.

Orimligheten är uppenbar. Att Bygdeå redan år 1314 haft sin
kyrka är säkert, dock torde den inskränkt sig till något litet träkapell, uppbyggdt på den nuvarande kyrkplatsen eller kanske på det högre sydost därom liggande berget.

Men den nuvarande stenkyrkan med sina gråstensgaflar synes vara uppförd först 1539. Hon undergick åren 1756-57 en grundlig reparation under byggmäst. Daniel Hagmans ledning. Af kyrkliga medeltids-minnen, som ännu funnos kvar på 1870-talet, återstår nu intet. Ett rökelsekar, som tillhört kyrkan, öfverlämnades år 1878 till Statens historiska museum. (Kgl. Vitterh. Akad. Månadsblad, Årg. 7, s. 779.)

Vid det vid Rickleån år 1759 anlagda järnbruket Robertsfors uppfördes år 1798-99 en kyrka, vacker och välbyggd, 30 aln. lång, 15 aln. bred med 3 fönster på hvardera långväggen. Hon invigdes midsommardagen 1799 af prosten d:r Nortman, som till Hsands konsist. anmälde bruksägaren, bergsrådet Jean efebures och hans inspektor Horners berömliga nit vid kyrkobyggnadens verkställande, på samma gång 2:ne klockor och kyrko- samt altarskrud vore med första sjölägenhet från Sthm att förvänta. Från 1799 till 1864 var här af bruket aflönad predikant anställd.

Under tiden 1864-98 betjänades bruksförsamlingen af Bygdeå prästerskap vissa gånger om året, till dess Robertsfors’ nya ägare och omdanare grosshandlaren Seth Kempe ej blott lät restaurera brukskyrkan utan ock till dess betjänande kallade särskild predikant. Predikantssysslan har numera öfvergått till komministratur.

_________
¹ D. v. s. hvarje man, som kunde handtera båge, hvilket var liktydigt med att ha fyllt 18 år, skulle erlägga två blåskurna skinn. Betydelsen af »blaskorin» har varit omtvistad. Se en uppsats af E. Modin härom i tidskr. Fauna och Flora 1919.192 BYGDEÅ

Källa: Herdaminnen pdf.fil

/DSr

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: