# Antal frågor: 8
# Varje fråga har tre svarsalternativ att välja på.
# För att svara har man 10 sekunder på sig för varje fråga.
***
NÄR DU VILL BÖRJA:
Klicka på bilden!
***
Berätta gärna sedan hur du klarade dig på kommentarsplatsen nedan…
EFTER SEX OMGÅNGAR var mitt sämsta resultat 6892 poäng, 5 rätt, tid 23:83 sekunder och mitt bästa resultat 11214 poäng, 8 rätt, tid 15:72 sekunder…
Det är ett riktigt roligt & givande Quiz!
Lycka till!
/Dag Selander
MELLVIN JONSSON skriver under rubriken “Befälhavarens defaitism vid passet” i Mellanbygden Nr 11:
I DET SMALA PASSET mellan två vatten, Ratuträsk och Djäknebodasjön stod ett nesligt nederlag under kriget sista dagar år 1809. Den bittra anledningen till ”berömmelse” var att general Gustaf Wachtmeister, befälhavare för kustarmén, just här hade utomordentligt stora möjligheter gå segrande ur striden mot general Kamenskij. Men, säger historiker, feghet eller obeslutsamhet banade väg för ryssarna.
- Vad hände egentligen med kyrkklockan som försvann från Bygdeå under krigsdagarna 1809?
Svaret finns kanske i sommarens teatermusikal Bygdefjärdens hemlighet.
MERA: Äventyr i vatten och på land (Västerbottens Kuriren)
Under sommaren i Ratan, Bygdeå socken och Robertsfors kommun erbjuds ett spännande program alltifrån teater, besök av kungafamiljen, minnesdag för striderna i Ratan till utställning. Läs resten av det här inlägget »
DEN 21 FEBRUARI 1808 gick den ryska armén med 24.000 man över gränsen till det svensk-finska riket utan föregående krigsförklaring. Den ryske kejsaren Alexander I hade försökt övertala sin svåger svenske kung Gustav IV Adolf att ansluta till kontinentalblockaden av England, men kungen vägrade. Det gav Ryssland ett svepskäl att angripa Sverige.
1808-1809-års krig var alltså en del av den europeiska maktpolitiken. Den svenska beredskapen för att mitt i vintern försvara den östra rikshalvan var begränsad. Kriget resulterade i att Sverige förlorade Finland för gott.
“BYGDEFJÄRDENS HEMLIGHET” är en musikal som Åsa Lundström, Bygdeå, skrivit manus och regi till. Det handlar om tre ungdomar mellan 12-14 år med helt olika bakgrund. De tillbringar ett par dagar i skogen mellan Ratan och Bygdeå. Handlingen utspelar sig kring tiden för 1808 -1809 års krig där Sverige stred mot Ryssland, men till slut förlorade man den östra rikshalvan Finland. Läs resten av det här inlägget »
JAG VAR 11 ELLER 12 ÅR när vi flyttade från gamla prästgården till en tvåa en trappa upp i KK:s hus uppe i byn, eftersom prästgården skulle repareras, och jag var 13 när den brann hösten 1947. Mina minnen av det hus där jag tillbringade min barndom är på många punkter suddiga och jag måste värja mig för de minnen jag har av den nya prästgården, belägen på samma plats som den gamla. Jag försöker hålla isär minnesbilderna.
GAMLA PRÄSTGÅRDEN i Bygdeå ska ha uppförts 1811-12 sedan föregångaren på samma plats hade brunnit 1810. Den var i trä, rödmålad, saknade källare men hade en stor vind, till största delen oinredd. Den låg i norr-söder, på västra sidan fanns trädgården och den stora parken, i öster gårdsplanen och bagarstugan, längre ner mot arrendatorn fanns vedboden. Måtten ska ha varit 31 x 8 meter. – Någon planritning har jag aldrig sett. Var kan en sådan finnas?
Prästgården från gårdssidan. Stora entrén i mitten och längst bort expeditionsingången i skuggan av aspen, det stora vårdträdet.
DICK HARRISON, professor i historia vid Lunds universitet, föreläste i Kristianstad (090423) om 1809 års krig, då Sverige förlorade Finland till Ryssland.
– Det var ett nationellt trauma som tog mycket lång tid att hämta sig ur, men det var under det traumat som det moderna Sverige föddes, säger Dick Harrison efter att under nästan en och en halv timme redogjort för varför kriget ägde rum och varför det gick som det gick. Läs resten av det här inlägget »
De svenska trupperna på den västra sidan om ån får order om att dra sig tillbaka till den östra sidan och att riva bron efter sig. Ryssarna följer efter och när de kommer in till bruksamhället beskjuts de av det svenska artilleriet på den östra sidan. En stor del av järnbruket förstörs i det här stadiet. Svenskarna retirerar till Djäkneboda och sedan vidare till Ratan. Sverige hade förlorat slaget i Sävar och det sista slaget på svensk mark.
Efter freden i Veräla 1790 levde Sverige och Ryssland i fred med varandra i sjutton år, man hade också samma syn på de oroligheter som skedde i Europa på grund av den franska revolutionen. Sverige och Ryssland var förenade genom konventionerna om väpnad neutralitet dels från år 1780 och dels från år 1800. Även Danmark hade förbundit sig genom 1800 års konvention ”att hålla Östersjön stängd för varje fientligt försök af de främmande hofven, samt att använda alla möjliga medel till dess kusters försvar mot förtryck och våld”.
År 1807 var kriget i gång igen vid Sveriges gränser mot Pommern när Napoleon vann seger på seger i Europa. Sverige tvingades avstå från neutraliteten redan 1805 och hade då lierat sig med England och Ryssland, men efter ett franskt avgörande slag 1807 mot ryssarna tvangs dessa till fred med Frankrike. England var nu Sveriges ende kvarvarande bundsförvant, både Frankrike och Ryssland pressar Sverige att bryta sina förbindelser med England. Läs resten av det här inlägget »
Konungen, drottningen och kronprinsessan kommer att närvara vid “Det sista slaget” i Sävar och Ratan onsdagen den 19/8. Det kungliga besöket i Ratan är den stora begivenheten under Märkesåret 2009. Läs resten av det här inlägget »
Senaste kommentarer